Hon har ju varit kalasfin i träningarna hemma & i jobben på banan, men nu gick absolut ingenting... Hon var superpigg i värmningen & fick testa bakom bilen i den långa provstarten och allt fungerade bra. Oskar körde andra värmningen & det var väl varken toppen eller botten. Men när han kör ut till loppet så är något jättefel. Hon kan plötsligt gå ett steg under 20 & travar jättelilla. Ingen utav oss fattade nånting, så Oskar körde ut efter ett varv då ingenting verkade stämma. Hon hade varken hängt töm eller dragit något ben utan bara travat illa hela hon...

Hon kom in och hade en betydligt högre puls än hon hade i 1640-jobbet 10 dagar tidigare & då hade hon gått fortare än nu. Den högre pulsen kan ju bero på att hon travade så illa.

Så nu ska hon utredas. Equiterapuet & veterinär konmer att få gå igenom henne för att se vad som är fel & rätta till de felen. 

Usch! Det är så tråkigt när man vet hur laddad & fin hon har varit, 10 dagar innan går hon 20 1640, avslutar 16 sista 500 och gör det lekande enkelt & så nu fungerar ingenting... Vad man önskar att de kunde prata ibland!

Förr höll tävlingen på i två eller tre dagar, men nu skulle vi bara göra ett litet försök & se om det fanns något intresse för tävlingen. Därför blev det endast under en dag. Årets grenar var dressyr (valfritt med rid- eller kördressyr), hoppning, trav, galopp, trec/trab/bruks även där fick man välja om man ville köra eller rida. Kravet var bara att de var tvungna att delta i minst 4 grenar där det ingick en körgren, en ridgren & en fartgren. Dessutom ingick en obligatorisk exteriörbedömning/besiktning för alla hästar. 

Under hela veckan innan har jag & Malin haft läger på travskolan för 8 stycken barn & ponnyer, som har fått träna på de olika momenten. Min ponny Montro var oxå med & tävlade. 

Först var det exteriörbedömningen & där visade Lovisa på bästa sätt & Montro fick ihop 41 poäng. Därefter var det dags för riddressyr där Alva red. Montro var inte alls med på noterna & gjorde ett ganska dåligt program. Nästa gren var hoppning, där gick det bättre men Tro var fortfarande lite seg. Men det räckte ändå till en andra plats efter Säby's Russell.

Travloppet körde Lovisa & de gjorde en riktig uppvisning och vann med ca 400 meter.

Sista grenen för tro var galoppen & till vår stora överraskning lyckades hon vinna den!

Sista grenen var trec/bruks/trab (vi vet inte riktigt vad vi ska kalla det). Där skulle ponnyerna gå över en matta, under fladdrande plastband, göra halt på en bestämd plats osv.

Det var riktigt spännande när allroundmästaren kat B skulle koras. Montro hade vunnit trav & galopp, Russell hade vunnit dressyr & hoppning. Sen hade de hyfsade placeringar båda två i resten av grenarna, så det var bara 0,5 poäng som skillde dem åt i slutresultatet!!! Det som avgjorde det hela var exteriören, där hade ju Montro fått 41 poäng & Russell hade fått 40 poäng!!!

Så Montro blev allroundmästare 2014, en titel som hennes mamma Monita fick 2003.

   

Vi hoppades lite på en placering, men hade inga större förhoppningar. Vi testade lite ny utrustning & efter värmningen gick förhoppningarna upp något då han gjorde en kalasvärmning!

Tyvärr blev det lite trafikproblem & en lite för ivrig kusk på upploppet (förstår henne dock precis!) så trots två rejäla galopper lyckades han komma i mål som tvåa. Surt bara att veta att han hade vunnit om kusken hållit sig kall och inte drivit på upploppet, vilket nu orsakade den andra galoppen. Men det är sånt som händer. Lovisa var jätteduktig & har trots allt inte kört honom på ca 1,5 år.

Sen till LC red Alva felfritt i grunden & satsade för seger i omhoppningen. Tyvärr petade de en bom och fick därmed 4 fel. Det räckte till en sjundeplats (oplacerad), men hade bara den där lilla bommen legat kvar så hade hon varit 2:a då de hade näst snabbaste tiden.

På lördag startar hon LD CR igen & sedan LC. Vi hoppas på en dubbelnolla den här gången, lyckas hon med det är hon högt upp i resultatet! Eftersom hon är ganska storgalopperad så lägger hon mycket mark under sig & får ofta bra/snabba tider trots att Alva bara rider på säkerhet.

Så var det då dags för start igen. Vi hade inga direkta förväntningar på henne den här gången, då det var ett ganska tufft gäng hon skulle möta. Så både jag och Pelle var väldigt avslappnade. Då Oskar bara hade henne att köra under kvällen så körde han henne i båda värmningarna. 

I andra värmningen ökade han på med henne ganska rejält ca 400 meter och när han kom av banan såg han ut ungefär som Lovisa brukar göra när hon är nöjd med värmningen: ett stort leende över hela ansiktet! Han var ruskigt nöjd med henne och hon hade sett bra mycket bättre ut än tidigare! Helenas behandling verkade ha hjälpt henne att få loss bogarna, så nu fick hon ut framsteget betydligt mer än tidigare och hade inte en antydan till att vara rullig. Så nu steg förväntningarna och vi började hoppas på att hon skulle vara ganska långt fram, kanske t.o.m. bland de tre första.

 

Hon var fortsatt fin i provstarten och när starten gick tog hon ganska lätt ledningen men fick efter en rejäl tryckare släppa till Marcus Melanders häst och fick istället positionen som rygg ledaren. De öppnade 500 meter på 17,2 och varvet på 18,5. Lillan låg fortfarande med bra i rygg och så fortfarande väldigt pigg ut. Men ungefär 7-800 kvar började problemet. Hon började helt plötsligt att hänga töm, rejält! Hon hängde mer och mer och när det var 3-400 meter kvar var det knappt att hon kunde trava. Oskar hade då för länge sen slutat driva på henne och försökte bara få henne att trava hela vägen in i mål. Hon stapplade in i mål som första utan pengar på 20,3. 

 

Vi förstod ingenting av vad som hade hänt. Oskar förstod inte heller, han sa att hon hade ju fortfarande varit pigg, men det var som att hon inte orkade hålla ihop travet. Hon har aldrig hängt töm ens det minsta lilla och benen lydde henne knappt. Hon var så trött när hon kom upp till stallet.

 

Efter lite snack och funderande kom vi på vad vi tror att svaret. Helena hittade ju ganska många låsningar på henne, framförallt ett par rejäla i bogen som påverkar framsteget, men hon var även sned i korset och öm i manken. Så nu när hon fått loss alla låsningar har Lillan fått ett nytt rörelsemönster. Hon har börjat jobba med muskler hon inte använt på samma sätt tidigare och fick förmodligen som kramp i loppet. Hon blev så muskeltrött att hon inte fick ihop travet alls. 

 

I dag kände Pelle igenom henne och hon var rejält öm i musklerna, precis där hon haft låsningarna. Stackars lilla gumman! Jag frågade ändå Helena om hon trodde att hon verkligen kunde starta så tätt inpå (dryga två veckor) och det skulle inte vara några problem trodde hon, men det är tydligt att vissa hästar reagerar starkare på behandlignar än andra. Framförallt när låsningarna sitter så att rörelsemönstret ändras. 

 

Så nu kommer det förmodligen att ta ett tag innan det blir dags för start igen. Lillan ska fortsätta behandlas av Helena för att underhållas och se till att låsningarna inte kommer tillbaka. Hon ska få träna på hemma för att bygga och träna upp de nya musklerna och ridas lite mjukgörande. Sen när hon kommer tillbaka så tror jag att hon kan vara farlig! För nu verkar hon ha börjat förstå lite vad det är meningen att hon ska göra i loppen! 

Eftersnack

Här kommer mammas film på Lillans lopp

 

I tisdags var det dags för Lillan att springa lopp igen. I sulkyn denna gång satt min personliga favorit, Oskar J Andersson! Hon har varit riktigt fin i jobben och var även fin när jag körde henne i första värmningen. Oskar var nöjd han också i andra värmningen, men för att få henne aningen mer stabil lade vi på de lätta bootsen. 

 

I loppet sen startade hon från spår tre från start. Oskar prickade starten bra och kunde köra Lillan upp till ledningen. Den kom några hästar och försökte trycka för att överta ledningen, men varje gång de kom upp bredvid henne så föll de över i galopp. Så när den tredje hästen som kom upp galopperade började Lillan att bli förvirrad. Hon tappade travet lite och började bryta lite utåt i tron om att man skulle galoppera, men när Oskar petade på henne med pisken blev hon mer fokuserad igen och höll traven. Första 500 m öppnade hon på lugna 22,5 för att sedan öka tempot för att varva på 20,0. ca 500 kvar kom attacken utifrån väldigt snabbt. Lillan svarade bra men lyckades inte hålla ledningen. Hon kämpade på bra, men sista 100 meterna gav hon upp lite och släppte förbi två hästar till, så hon kom in som fjärde häst. Men, då den som kom först i mål blev diskad efter att ha trängt sig ut 5-600 kvar och stört hästen som var tvåa i mål, så hoppade hon upp en placering och blev istället trea! 

 

Lite skadeglad måste man få vara i ett sånt läge. Men Oskar var nöjd med henne och sa precis samma sak som både Johan & Per sagt, att hon fattar inte riktigt vad det är hon gör, hon tycker mest att det är väldigt spännande att springa ihop med massa andra hästar. Men hon gick ändå på nytt rekord 1.19,1. Oskar kunde iaf tänka sig att köra henne igen då han trodde att när hon väl fattar vad det är hon ska göra så kunde hon bli riktigt hygglig. 

Så nu laddar vi inför nya lopp! Hon kommer fortfarande få gå med "bondbalans" och vanligt öppet huvudlag ett litet tag till innan vi börjar lägga till extra växlarna.

 

 

I torsdags gjorde Lillan sin fjärde start, den här gången körde Per Lennartsson. Eftersom jag nu börjar bli ganska otymplig i vagnen och tycker att det är lite småjobbigt att köra nu, så det är mest Pelle som har kört henne hemma senaste veckorna. Men eftersom Pelle skulle jobba den här kvällen så fick jag värma henne själv och jäklar vad fin hon var! Hon studsade fram under de bakvarv jag körde och låg på riktigt ordentligt! Andra värmninen körde Per. Som vanligt fick hon springa 1640 meter i lugnt tempo för att sedan gasa ordentligt sista 300 m. Han tyckte också att hon kändes fin, men lite okoncentrerad. 

 

För en gångs skull hade hon nu fått ett lite bättre spår, spår 1 på start och i.o.m. detta kunde hon ta starten för att sedan släppa till en springspårshäst och då hamna rygg ledaren. Hon jobbade på bra där, men som vanligt såg hon helt tom ut 6-700 m kvar, men fick sedan nya krafter och ökade riktigt bra genom sista sväg. Tyvärr så höll hon bara farten sen och då kunde två starkt spurtande hästar ta sig om henne så hon kom i mål som som fyra. 

 

Hon gjorde loppet bra, men både jag & Pelle var lite besvikna då vi vet vad hon faktiskt kan och tycker att hon gott hade kunnat hålla som tvåa, men men. även Per sa efteråt att hon inte fattar alls vad det är hon ska göra. Efter att ha joggat av lite och skrittat ett varv på stallbacken så hade hon redan slutat blåsa och verkade rätt nöjd med sig själv.

 

Hon är iaf anmäld igen och ska starta på söndag på Romme med Daniel Olsson i sulkyn. Nu ska hon få testa gå bakom bilen för första gången då det är ett autolopp. Hon har fått spår fyra och bredvid henne, från spår fem, startar hennes halvbror S.K. Steel. Jag hoppas att poletten ska trilla ner nu och att hon ska förstå vad hon ska göra. 

 

Jag fick köra henne igen i söndags och då var hon ruskigt fin! Hon ligger på ordentligt och flyger nästan fram över vägarna med krökt nacke och svansen i en plym! I dag ska Pelle köra henne igen då jag hade rejäla sammandragningar unde kvällen igår och behöver ta det lite lugnare nu.

 

I tisdags var det dags för Lillan att tävla igen, men denna gång med en riktig kusk i sulkyn! Duktiga Johan Untersteiner hoppade upp bakom henne. Han körde ett perfekt lopp med henne och de kom i mål som 5:a trots att hon satt fast länge i trötta ryggar. 

 

Jag körde första värmningen med henne, hon var riktigt pigg och sprang hela värmningen med krökt nacke och svansen i vädret. Johan kom och testade henne i andra värmningen. Han kände direkt hur hon är och läste henne sååå bra! Efter värmnigen sa beskrev han henne precis som jag uppfattar henne ochhan kände att det är ingen häst man "drar till med pisken" för att väcka till i värmningen, just för risken att hon blir sur eller för hetsig. 

 

Jag är jättenöjd med hur han körde och hur hon skötte sig i loppet. Hon fick trots allt vända runt väldigt sent då 8:an var lite sen i volten, öka rejält för att komma framåt från springspåret, backa upp för att inte bli hängande i tredje. Sen fick hon byta positioner och växla tempo flera gånger under loppet och skötte det finfint! 

 

Johan var även han nöjd med henne och ville gärna köra henne igen, under förutsättning att han inte ska köra någon åt Wahlman i samma lopp. 

 

Bilderna är i växlande kvalitée då kameran inte riktigt tycker om att fota i mörkret.

 

Värmning med Johan

 

Igår startade ju Lillan igen. Hon hade fått ny "balans" i from av ett par tunna sulor fram, vilket gör att hon inte stänker lika mycket som tidigare. Hon var pigg och glad och kändes kanonfin i båda värmningarna. Till loppet sen så var hon otroligt laddad i provstarten och jag var lite nervös över hur hon skulle fixa springspåret. Att vända runt trodde jag inte skulle vara några större problem, utan just att gå inne på den "lilla" volten. Så hon fick på sig resgjorden som en extra säkerhet, då hon har lite tendenser att resa sig när det inte passar damen...

 

Hon var taggad och på tårna i volten, men skötte sig bra. Däremot totalbommade jag starten! Jag vände upp henne alldeles för sent och bommade starten med iaf 10 meter *petad kusk* och därför blev vi också hängandes i tredje och fick backa oss sist utvändigt. När tempot sedan bromsades upp så blev hon lite sur och slog tyvärr ihop vilket ledde till en galopp som hon inte riktigt ville ställa sig ifrån. När hon väl ställt sig så hämtade hon upp helt okej och avslutade riktigt bra. 

 

Men till nästa gång så blir det en "riktig" kusk. Jag känner att jag börjar bli för osmidig nu och magen är allt mer i vägen. 

 

På tisdag är det återigen dags för Lillan att starta. det blev springspår denna gång.

Men det har väl inte hänt så jättemycket... Lillan kördes i måndags igen och var lika pigg som vanligt, men försökte bara slå de tre första varven (av 6). Men i övrigt sprang hon på fint och låg på bra. Idag körde jag henne igen. Vi skulle bort till Hockey's slinga som vanligt. Eftersom det blåste rätt ordentligt idag så var hon rätt laddad. När vi körde förbi Lars-Åke Söderholms stall upptäckte Lillan att de ställt fram två-tre pallar med eldningspellets och de var ju såklart livsfarliga. Så Lillan skuttade åt sidan rätt över ett dike, så vagnen höll på att tippa över, men jag ville absolut inte åka ur vagnen så jag klamrade mig fast och försökte parera och lyckades få vagnen på rätt köl igen. Men när vagnen lutade som mest och jag parerade så hör jag hur det smäller till i knät och känner sedan en dunkande smärta i knät. Funderade först på att köra hem direkt, men testade att röra på benet i olika riktningar och det gick ju bra, trots att det gjorde rätt ont. Så vi körde en tur i alla fall, men bort till Håkan B's sling istället så att vi slapp de läskiga pallarna. Hon fick gå en lång intervall på slingan och sedan jogga hem igen. 

När jag sen skulle sela av och duscha henne känner jag hur de börjar värka allt mer i knät och när jag ska flytta mig i sidled/vrida benet så känns det inte helt stabilt utan benet typ viker sig. Hur som helst gjorde jag iordning Lillan satte mig i bilen och körde hem till mamma och pappa för att tigga lite mat (det är så tråkigt att vara själv hemma nu nr Pelle jobbar kvällar). När jag kom dit diskuterade jag lite med mamma och hon misstänker att det är ett korsband som gått av... Inte helt omöjligt :S Så imorgon blir det stödbandage och sen får vi avvakta och se vad som händer.

 

I tisdags var det dags för premie för Wilma och Delicious. Denna gång var det Torbjön Jansson som körde Wilma, men nu var hon ännu sämre än förra gången. Hon tog inte ett travsteg i provstarten, så Tobbe körde ut med henne innan starten gick. Delicious däremot skötte sig utmärkt och kom i mål på 1.35,1 gissa om det kändes surt först! Men då såg vi att det var någo tung bana och därför en sekunds tidspålägg (den var jättegeggig!) så därför blev hon godkänd!!!

 

Däremot är det ju en stor, riktigt sto grej som har hänt... Jag kommer inte att kunna rida så mycket på ett tag framöver, framförallt inte i lopp. Det är nämligen så att jag ska bli mamma! Den 20 februari är den lilla beräknad. 

Så imorgon går jag in i v. 24 och över halva graviditeten är avklarad. 

Jag är så spänd och nyfiken på vad det kan vara för något därinne i magen. Pelle är stensäker på att det är en liten tjej. Sen har jag hittat massa olika myter/skrönor där man ska kunna se vad det kan vara där inne i magen!

Tycker det är skitkul att läsa om sånt där, men jag tror inte på det, det är ju bara trams. Men här är en sammanställning vad jag kommit fram till.

Första försöket till premielopp gick väl sådär... Wilma kom iväg bra, men då båda hästarna framför henne blev jag tvungen att ta i henne rätt ordentligt för att inte springa in i dem. Tyvärr störde detta henne ganska ordentligt, så hon slog på en galopp då och dessutom rök en framsko då och då gick det inte alls. Wilma har ju lite svårt att hålla ihop travet och inte gå passgång så hon har ganska tunga framskor och sulor, så när skon rök blev det väldigt snebalanserat för henne. Hon tog sig runt med tre rejäla galopper och slog över i passgång två gånger, trots detta blev hon inte diskad utan fick tiden 39,? Vilket jag iaf tyckte kändes väldigt tråkigt...

Delicious skötte sig jättebra i volten och i starten men blev väldigt stressad när det kom massa andra hästar runt omkring henne så då galopperade även hon, men efter ca 300 meter. Sen gick det inte alls för henne utan hon bara studsade vidare tills hon var diskad...

 

Men vi gör ett nytt försök nästa tisdag och hoppas att det går bättre då! :)

 

16/9

Var det rejält geggigt på Hockey's slinga, så det blev några varv på Hockey's rundbana istället för alla 2-åringarna.

 

17/9

På tisdagen, två dagar efter att vi startat, stack jag och Lillan ut på en liten mystur på ca 20 minuter i skogen för att rida lite mjukgörande och bara mysa lite. Eftersom vi bara skulle skritta passade jag på att rida barbacka. Lillan var jättepigg och var absolut tvungen att visa första mötande bil hur fint hon kan stå på två ben, dvs. bakbenen... och där stod hon, bra länge innan hon beslöt sig för att stå på alla fyra igen.

 

På måndag blir det till att gasa med Lillan igen. Anmäld till start på Sundbyholm för hästar med högst 5000 kr. Spår 11 denna gång.

 

Usch! Jag har varit så usel på att blogga sista tiden! Men heltidsjobb, extrajobb på travskolan, 2 hästar, 2 ponnyer en sambo och ett hus att sköta gör att tiden inte riktigt räcker till!

 

Men igår var det då dags för Lillans debutlopp! På morgonen släppte Leffe ut dem lite extra tidigt så att hon skulle hinna vara ute ett tag innan det blev dags för oss att åka. Eftersom det hade regnat lite och var ganska kallt i luften hade hon dessutom fått på sig sitt 100gr täcke i hagen *mys*. Så vid halv 10-tiden plockade jag in henne i stallet för att duscha och schampoonera henne. Undertiden hon torkade i boxen passadejag på att smörja och packa all utrustning (allt var redan framlagt sedan dagen innan så att jag inte skulle glömma något). Vid halv 12 kom Pelle (han fick sovmorgon och skulle plocka undan lite i huset innan) och kopplade fast släpet på bilen så runt 11.45 rullade vi ut från gården. Resan gick bra, men Lillan vart lite otålig i släpet och sparkade en del. Väl framme var hon hur lugn som helst! Vi lindade av, hämtade brickorna och började sedan sela. Hon skulle starta kl 15.43, så första värmningen var redan 13.50, 5 stycken bakvarv i lagom tempo. Sen var det dags för kval 2 & ett ponnylopp, efter ponnyloppet ca 14.40 körde vi andra värmningen, lite jogg och sedan 1640 meter i 1.40-tempo med ett avslut på 300 meter strax under 1.20-tempo. Hon var smällfin i båda värmningarna och skötte sig jättebra, däremotärtraktorn fortfarande väldigt läskig...

 

Till loppet sedan tog vi av mössan och gummiöronen för att få henne lite mer alert och det blev hon! Satan vad laddad hon var i veterinärvolten, defileringen ochprovstarten! Hon kändes fortfarande jättefinochjag kunde känna mig rätt lugn. Tyvärr öppnade sig himmelen precis innan vi skulle defilera (det slutade lagom till loppet) men det resulterade i en extremt kladdig bana! Voltningen gick jättebra och hon gick iväg bra från start men jag valde att ta upp henne för att sedan bara följa med invändigt i rygg. Tyvärr blev det så att på grund av den mycket kladdiga banan (och att min lilla häst stänker extramt mycket!) så kom jag ca 100 meter innan jag vart totalt blind! jag försökte skrapa av glasögonen med handsken, men eftersom den var lika kladdig den så hjälpte det inte ett dugg! Såjag blev helt enkelt tvungen att slita av mig glasögonen efter bara 150 meter. Då såg jag lite bättre till en början. Men trots en massa blinkningar fick jag självklart lera, vatten och grus i ögonen och då hände något jag aldrig varit med om förrut. Det blev som en grå kladdig hinna över ögonen, precis som när glasögonen bli kladdiga, fast att jag inte hade några glasögon! Så jag blev ju totalt blind ochsåg ingenting fast att ögonon var öppna. Tårarna och ögonen hann helt enkelt inte med att rensa ut gruset mellan blinkningarna. Så genom att kolla och blinka rejält åt sidan där det inte stänkte så mycket, kunde en del av gruset resnas ut men efter att kolla framåt igen unde några korta sekunder blev det samma sak igen. 

 

Dett ledde ju såklart till att jag inte vågade köra ordentligt och det enda jag tänkte på var att inte kroka ihop eller köra på någon. Så varvet kvar halkade vi efter klungan något, men då försvann även mycket av stänket så jag kunde se lite igen. Då smackade jag på henne igen så att vi kom upp i rygg igen = blind kusk igen, men när vi kom in i sista sväng skymtade jag att hästen framför mig började se trött ut och Lillan satt med alla krafter kvar, hon hade ju ännu inte tagit i ett endaste steg under hela loppet. Så 350-400kvar styrjag ut henne ett spår och ber henne öka och som hon ökade! In på upploppet hann jag se att det var fritt framför oss och då manade jag på henne lite till och hon svarade med att öka ytterligare. Jag skymtade Björns häst framför mig & såg att hon var på väg om Micke J's häst sen såg jag inget mer. Jag blundade, tittade åt sidan och när jag skymtade mållinjen bredvid oss försökte jag titta framåt igen så att vi inte skulle köra in i någon häst...

 

 

När vi saktat ner tempot och de andra hästarna försvunnit fick jag tillbaka synen lite mer. Pelle checkade av och vi joggade av ungefär ett bakvarv för att sedan gå in i stallet. Stackars Lillan hade också fått massa grus i ögonen så hon blinkade och blundade på vägen tillbaka och väl inne i stallet så jag att hon också var rejält röd i ögonen och det rann om dem. Då tyckte jag riktigt synd om henne! Pelle var snäll och hjälpte mig att sela av och han passade även på att ta pulsen på henne nästan direkt när hon kom in. Hon hade då 97 i puls och blåste väldigt lite. Efter att ha blivit avselad och duschad hade hon slutat blåsa helt (tyvärr missade vi att pulsa då) så hon gick i mål med massa krafter kvar vilket känns oerhört bra, precis som vi ville! Planen var att ge henne ett snällt lopp och slippa köra henne i botten för att stärka hennes självförtroende.

 

 

 

Så här rena och fina var vi efter loppet :P

 

 

Hur som helst är jag jättenöjd med henne! Hon gjorde ett kanonlopp i princip utan kusk och avslutade riktigt bra! Har suttit och försökt klocka på liven och då får jag det till att hon gick strax under 14 sista 200 meterna & gör hon det så är det ju superbra!

 

I söndags var det kvaldags för Lillan. Det blev en heldagsaktivitet, trots att kvalet inte gick förrän 16.45! Dagenbörjade vid tio-tiden då jag först smorde och packade alla Lillans prylar, därefter mockade jag henne och Wilmas boxar och strax efter 11 tog jag in Lillan för att bada och schampoonera henne. Det var ett välbehövligt bad... Är man skimmel (om ännu hanska mörk) så är man! Men hela hästen tyckte jag blev en nyans ljusare efter badet och framförallt svansen blev väldigt ren och fin!

 

 

Efter att hon torkat ordentligt blev det en ordentlig borstning, flätad lugg och oljade hovar! Därefter fick hon sina ljusrosa "fin-bandage", rosa lackboots & en fin lädergrimma. Sen var vi klara att åka. Kl 14.30 rullade transporten från gårdsplanen och 14.40 var vi nere på banan. Det var en väldigt ladda Harryetti som klev ur transporten. Hon kvastade, stod med spetsade öron och höjt huvud och tittade ut över stallbacken (superläcker!!!). Hon fick gå in i boxen för att kissa lite och undertiden som jag bytte om och hämtade nummervojlocken lindade Pelle av och började sela. 

 

 

När vi körde ut för första värmningen (i långvagn tack och lov!) så bokstavligen studsade hon jämfota hela vägen ner till banan och de första 200 metrarna på banan. Därefter satte hon svansen i värdet och "joggade" 5 bakvarv. Det var desutom första gången hon mötte traktorn idag och den var livsfarlig! Hon sprang förbi den, men steppade ganska bra och höll halvt på att krypa ur skinnet!

 

Efter de fem varven körde vi in i stallet och bytte till sulkyn. Sen var det dags att köra ut igen, då fick hon jogga nästan ett helt bakvarv bort till 1640-stolpen. Där vände vi upp, gjorde en ordentlig provstart för att sedan dämpa tempot till ca 1.40-fart i 1400 meter. Planen var att gasa igen sista 300, men eftersom traktorn sladdade precis där så blev det en sne halvökning innanför innerspåret. Så vi gasade på lite genom svängen efter mål istället.

 

Till själva kvalet sen. Nu hade hon i alla fall lugnat sig lite, men var fortfarande väldigt pigg och skulle absolut inte skritta på veterinärvolten. Men volten, defileringen och allt gick jättebra. Hon kändes superfin i provstarten och skötte sig sedan toppen även i voltningen. Vi hade satt på både slag- och resgjord om ifall att, men det behövdes inte. Hon skötte sig exemplariskt! Vi tog det lugnt från start och försökte att bara gå i ryggar hela loppet. Men ca 700 m kvar blev hästen framför trött, så då styrde jag ut och bad henne öka. Hon ökade jättesnällt och gick ett fint sista varv och kom i mål på totaltiden 1.22,5 och godkänd. 

 

Efteråt tog Pelle henne och joggade en tur på rakbanan, jag montékvalade ett kallblod, Rigas Joker. Jättefin häst men stark som tusen och med ett galet stort bakkliv, vilket gör honom väldigt jobbig att rida. Sen kan man väl även tillägga att jag knappt har ridit på hela sommaren, av flera orsaker. Så jag var totalt slut! Jag har ALDRIG varit så trött under ett lopp/kval! Det var verkligen bara att klamra sig fast och få honom gå hela vägen in i mål med mig släpandes på ryggen. Hästen gjorde ett kanonjobb och kom i mål på fina 1.34,2g gdk. Så med en lite mer vältränad ryttare kan han nog bli riktigt bra i loppen!